|
Steglitsan av Donna Tartt |
|
1-200 201-400 |
| "She's been dead for donkey's years" |
|
238 "She's been dead for donkey's years". |
|
3 |
| Theos mamma är död. Pippas mamma är död. Boris mamma är död. Fäderna är frånvarande eller döda. De är alla ensambarn. Roman är till stora delar en ungdomsbok, berättade ur deras perspektiv där vuxna (som mrs. Barbour) tillhör en annan värld och ofta beter sig obegripligt. (Undantaget är kanske Hobie, men i sin oskuldsfullhet och beteende, så ter han sig ofta som ett stort barn.) Det är också Theos moders död som tvingar ut Theo på äventyr. Tartt ansluter sig här närmast till en genre-konvention ("Hucklebarry Finn", "Oliver Twist", "Pippi Långström") där ungdomsäventyr förutsätter att man är föräldralös (och syskonlös). Det blir en signal till läsaren vilket typ av litteratur detta är och genom att alla barnen är föräldrarlösa och syskonlösa blir det närmast en parodi på denna konventionen, lite som Jane Austen "Northanger Abbey", där författaren i inledningen driver med faktumen att hjältinnans mamma fortfarande lever. |